Världens ondska

Jag är inte redo för världens ondska. Intuitivt vill jag tro på vår vilja att göra gott. Men så händer det som inte kan förklaras och det sker någonslags kortslutning i min hjärna. För jag vill så gärna tro på att ondska inte finns. Onda handlingar, visst, men inte ondska. Och något går sönder lite i mig när jag inte längre får eller kan behålla den tron.

Och det är svårt att fortsätta tro när krig kryper närmare samtidigt som kollegor i grannstaden blir mördade på sin arbetsplats. Och även fast jag inte känner någon drabbad så gör det ont att tänka på liv som avslutas för tidigt och på alla som är kvar och som för alltid har förlorat någon nära.

Jag vill inte att det ska vara så här. Jag vill vara en person som tror att kärleken alltid vinner till slut. Men jag vet inte. Så jag stänger av lite. Åker hem till mina barn. Kramar om dem och tänker att här, här kommer kärleken alltid att vinna i alla fall.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s