Krig – en rubrik jag inte önskar någon

Jag vet inte vad jag ska känna. Krig i Europa? Eller har det varit det länge? Men det är ju som det är när det kommer till oss människor. Det blir verkligt först när det kommer tillräckligt nära för att kännas verkligt.

Jag känner sorg för de som fått sina liv omkullvälta. Jag känner lite dåligt samvete för alla de som fått sina liv omkullvälta på andra ställen i världen när vi i denna del av världen knappt lyfter på ögonbrynen för det händer för ofta och för långt bort. Jag känner uppgivenhet för att det finns människor med alldeles för mycket makt och girighet. Och jag känner rädsla, framför allt för mina barn och deras framtid.

Många av känslorna just nu känns nog starkare idag för att de är färska. Kanske bleknar de med tiden, kanske intensifieras de. Jag misstänker att det kommer ha att göra med hur nära allt kommer.

Det är ingen ljus tid för mänskligheten. Men det är nu vi ska komma ihåg att de flesta av oss faktiskt inte är maktgalna personer som drivs av osämja och girighet utan bara helt vanliga personer som drivs av kärlek till varandra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s