”Det här förändrar allt”

Hur förändrar man världen? Ja inte lika lätt som de gör i mina fantasyböcker i alla fall. Eller lätt och lätt, de åker iväg på sina livsfarliga livsuppdrag och överlever mot alla odds. Men de slipper i alla fall detta evigt famlande i den här förlamade sega geggamojan vi lever i.

Missförstå mig rätt. Jag älskar mitt liv men jag blir rätt ut sagt livrädd när jag tittar ut över världen. Orättvisorna och grymheten. Egoismen och hänsynslösheten. Det faktum att vi går från en kris rätt in i en så mycket större kris.

Jag vill tro på att viljan att göra gott och kärleken till varandra är större. Och ja, jag tror faktiskt det. Problemet är bara att den inte är riktad. För vi famlar. Vi vill göra gott men vet liksom inte hur vi ska börja. Eller det vet vi ju. Vi börjar hos våra närmsta. Vi vet bara inte hur vi ska fortsätta. Lite som att försöka välja vilken hjälporganisation som man ska skänka pengar till eller var gränsen mellan folkrörelse och aktivism går. Hur man går från att sopsortera till att förändra världen.

Så jag läser ”Det här förändrar allt” av Naomi Klein istället och hoppas på något som kan inge lite hopp men får en klump i magen när 2017 nämns som ett avgörande år. För vänta lite, 2017 var ju för fyra år sen. Men sen skriver hon något som får mig att inse att det inte enbart är klimatförändringarna i sig som jag fruktar för mina barn utan också världen som den ser ut idag där störst går först och det är ”varje man för själv”-ideologin som härskar. Och då har jag liksom inget annat val än att fortsätta läsa, inte vända bort blicken och hoppas att det ändå finns hopp och lite vägvisare där någonstans innan sista sidan är läst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s