Det som är så fruktansvärt med den här krisen är att den, i en tid när vi verkligen hade behövt det, har tagit ifrån oss den fysiska medmänskliga kontakten. Ända från det att vi föds till att vi dör är vi beroende av beröring av andra för att må bra. Jag tänker på alla de som är isolerade i sin ensamhet just nu.
Så jag längtar till en tid då kramar är en självklarhet igen. Då digitala möten mellan människor är undantag. Då vi kan säga ”finns det hjärterum så finns det sjärterum” igen.

Detta är en del i Kajsons julkalender – vill du också vara med så kan du läsa mer här.
jag får instämma på detta, man känner att man vill få träffa de sina och röra sig mer fritt igen
GillaGillad av 1 person
Håller också med om det, det är jättetråkigt och vi hoppas att det snart tar slut så att vi kan träffa våra nära och kära igen och göra vanliga sociala saker..
GillaGillad av 1 person