När ingenting blir för mycket

Skrivtorkan. Den där känslan när mina kvällar plötsligt lämnas öppna för annat än pluggande. När jag skulle kunna ta upp yogan igen, städa lägenheten, framkalla bilder och fixa fotoböcker, långsamt förbereda mig inför hösten, ta en löptur, kolla vad som hänt på Netflix. Och jag gör typ ingenting. Det är som att jag inte orkar börja eller kanske är det att jag inte orkar välja. Det är saker jag vill göra och saker jag vet att jag kommer må bra av. Ändå så blir det liksom ingenting.

Kanske är det ingenting jag behövde ett tag.

Men nu är ett tag över för jag känner ändå mig själv. Jag vet att jag skulle kunna stanna i ingenting hela sommaren men jag vet också att någonting kommer att få mig att må bättre.

Ikväll är det inbokat brädspel med kompisarna. Det är någonting. Imorgon ska jag ta tag i städningen och fösta yogan på månader.

Dagarna kan vi ta i ett annat blogginlägg. De är intensiva även när de är händelselösa, känslofyllda och minst en gång varje dag blir jag knockad av en kärlek som är större än mitt liv. Men de lämnar mig också dränerad och ibland räcker inte en kväll för återhämtning. Det är nog därför jag känner att kvällarna är för dyrbara för att ägnas åt ingenting när ingenting också dränerar mig, fast på ett annat sätt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s